Först en översikt över säkerhetsventilen
Säkerhetsventilen används som övertrycksskydd på tryckbärande anordningar, behållare eller rörledningar. När trycket i utrustningen, behållaren eller rörledningen är högre än det tillåtna värdet öppnas ventilen automatiskt och töms sedan helt för att förhindra att trycket i utrustningen, behållaren eller rörledningen fortsätter att stiga. När trycket sänks till det specificerade värdet ska ventilen stängas automatiskt i tid för att skydda utrustningens, behållarens eller rörledningens säker drift.
Säkerhetsventilen kan drivas direkt av systemtrycket som importeras av ventilen. I detta fall tillhandahålls den mekaniska belastningen av en fjäder eller en tung hammare för att övervinna mediets tryck under ventilskivan. De kan också drivas av en mekanism, som öppnar eller stänger säkerhetsventilen genom att släppa eller applicera en stängningskraft. Därför, enligt ovanstående körläge, är säkerhetsventilen uppdelad i direktverkande läge och pilottyp.
Säkerhetsventilen kan öppnas i proportion till det vidöppna området eller i en avsevärd öppen höjd, och kan öppnas i ett litet öppet höjdområde och sedan plötsligt öppna till fullt öppet läge. Därför kan säkerhetsventilen delas in i proportionell och helt öppen typ.
Strukturen, tillämpningen av säkerhetsventilen och fastställandet av den nominella åtkomsten ska vara föremål för föreskrifter eller samtycke från det lagstadgade organet. Bland de olika specifikationerna kan termerna och definitionerna vara olika. Vid applicering av säkerhetsventil måste den följa kraven i dess tillämpliga specifikationer. Eftersom säkerhetsventilen är en automatisk ventil, finns det många skillnader mellan säkerhetsventilen och den allmänna ventilen när det gäller struktur och prestandaparametrar.
Vissa speciella substantiv är lätta att förväxla. För att få majoriteten av användarna att förstå säkerhetsventilen tydligare och kunna välja rätt förklaras några av huvudsubstantiven nedan.
Två. Säkerhetsventilens terminologi
(1) säkerhetsventil: en slags automatisk ventil. Istället för att använda någon yttre kraft, använder den kraften från själva mediet för att släppa ut en nominell mängd vätska för att förhindra att trycket i systemet överstiger det förutbestämda säkerhetsvärdet; när trycket återställs till normalt stängs ventilen igen och förhindrar att mediet fortsätter att rinna ut.
(2) direktbelastningssäkerhetsventil: en säkerhetsventil med en direktverkande mekanisk belastning, såsom en tung hammare, en spak plus en hammare eller en fjäder, för att övervinna kraften som alstras under trycket från skivan under ventilen.
(3) Säkerhetsventil med hjälpanordning: säkerhetsventilen kan öppnas under normalt öppningstryck med hjälp av en hjälpanordning. Även om hjälpanordningen är ur funktion kan säkerhetsventilen fortfarande uppfylla standardkraven.
(4) säkerhetsventil med extra belastning: denna typ av säkerhetsventil upprätthåller alltid ett förstärkt tätningstryck tills dess inloppstryck når öppningstrycket. Den extra kraften (tilläggsbelastningen) kan tillföras av extern energi och bör släppas ut på ett tillförlitligt sätt när säkerhetsventilen når öppningstrycket. Storleken bör ställas in så att, förutsatt att den extra kraften inte släpps, säkerhetsventilen fortfarande kan nå den nominella förskjutningen under förutsättning att inloppstrycket inte överstiger procentandelen av de nationella reglerna för att öppna tryckprocenten.
(5) pilotmanövrerad avlastningsventil: en säkerhetsventil som drivs eller styrs av en pilotventil. Själva pilotventilen bör vara en direktlastsäkerhetsventil som uppfyller standardkraven.
(6) proportionell säkerhetsventil: en säkerhetsventil som öppnar eller stänger i ett brett öppningsområde eller vid en ganska hög öppningshöjd.
(7) fullstart säkerhetsventil: en säkerhetsventil som endast öppnar vid en liten öppningshöjd och sedan plötsligt öppnar till fullt öppet läge. Öppningshöjden är inte mindre än 1/4 kanaldiametern.
(8) mikrostart säkerhetsventil: det är en direktverkande säkerhetsventil som endast används i flytande medium. Öppningshöjden är i intervallet 1/40 ~ 1/20 löpardiameter.
(9) öppet tryck (märktryck): ventilventilens inloppstryck när ventilen börjar stiga under driftsförhållanden. Under detta tryck börjar ventilens öppningshöjd att mätas och mediet kan tömmas kontinuerligt från den visuella eller hörselska stammen.
(10) emissionstryck: trycket på skivan når den erforderliga inloppshöjden. Den övre gränsen för utloppstrycket bör vara föremål för relevanta nationella standarder eller specifikationer.
(11) övertryck: skillnaden mellan utloppstrycket och öppningstrycket uttrycks vanligtvis i procent av öppningstrycket.
(12) baktryck i sätet: efter urladdning kommer skivan i kontakt med ventilsätet, det vill säga inloppstrycket när höjden ändras till noll.
(13) öppnings- och stängtrycksskillnad: skillnaden mellan öppningstrycket och mottrycket uttrycks vanligtvis som procentandelen av baksätets tryck och procentandelen av öppningstrycket. Endast när öppningstrycket är lågt används de två tryckskillnaderna.
(14) mottryck: tryck vid säkerhetsventilens utgång.
(15) nominellt utloppstryck: standarden specificerar den övre gränsen för utloppstrycket.
(16) tätningstesttryck: inloppstryck för tätningstest, och tätningsytans läckagehastighet genom slutna delar under detta tryck.
(17) öppningshöjd: själva lyftet av skivan från stängt läge.
(18) flödesarea: den minsta tvärsnittsarean mellan skivans inlopp och förslutningens tätningsyta, som används för att beräkna den teoretiska förskjutningen utan något motstånd.
(19) skenans diameter: diametern som motsvarar skenans yta.
(20) gardinområde: när skivan är ovanför ventilsätet, bildas det cylindriska eller koniska kanalområdet mellan dess tätningsytor.
(21) utsläppsområde: minsta tvärsnitt av vätskekanalen när ventilen töms. För den totala avslöjande säkerhetsventilen är emissionsarean lika med flödesarean; för mikrostartsäkerhetsventilen är emissionsytan lika med gardinytan.
(22) teoretisk förskjutning: löparens tvärsnittsarea och säkerhetsventilens flöde.
